Otta, barnvakt och en sötlök

Idag är dagen då både jag och Jonas är arbetslösa samtidigt.
Vår första gemensama arbetslösadag så firade vi genom att kliva upp
klockan halv 8 (ja kanske kvart i). Tog den gröna faran till Nässjö (jag fick hålla i dörren för dörrjäveln gick inte att stänga). Sen var vi barnvakt åt Yrlet.
Hon är bra söt hon.

Iallafall, till helgen blir det fest för att fira att vi är så skickliga på att inte jobba.
Sist vi festade så sminkade Jonas sig med mitt smink, det var roligt. Jag jobbar på en repris i helgen.
185978-23
Det finns en människa, lite bättre, lite konstigare och helt enkelt lite bättre, än er alla andra.
Han kan även sminka sig som ingen annan och är ett fett fan av glitter och glamour.
Och ja, det är han jag bor med. (tror jag)

Adjö...


Jag vill ha...

Dom här skorna skulle jag iallafall nästan dö för.
Ja inte dö, för då skulle jag ju aldrig få använda dem.

Kärlek för ett par converseskor som var orange.




Fladdermöss, paradisbad och romerska regnbågar.

Igår tog Jonas mig till Paradisbadet efter ungefär 6månaders tjat om att jag vill bada.
Jag blev överlycklig över idén, jag älskar verkligen att bada.
Jag upptäckte att jag inte kunde flyta och Jonas skrattade åt mig och försökte lära mig men jag
var tydligen ett hopplöst fall. Vad är föresten idén med att kunna flyta.
Man har ju lärt sig att simma, trampa vatten och sjunka (behövdes kanske inte så mycket träning men).
Dessutom kunde jag stå där vi skulle flytöva så jag tror att mina ben omedvedet visste om att jag bottnade och därför vägrade flyta. För det var själva benen som sjönk. Resten av kroppen flöt.
Försökte också simma baklänges, på rygg. Det var också Jonas påhitt. Tydligen kunde man simma baklänges om man "cyklade" med benen. Det kunde jag förövrigt inte heller.
Däremot var jag en riktig hejare på att åka diverse olika attraktioner. Det var inte Jonas.

Idag har jag för första gången på väldigt väldigt länge ätit mannagrynsgröt.
Vi kom på det igår att vi ska äta mannagrynsgröt varje morgon resten av livet.
Första gången var idag. Jag tyckte att det var jätte äckligt. Det smakade ju som att äta upp något
som redan var tuggat, svalt och uppkräkt. LIte gott var det i början, typ 2 första gångerna.
Sen fick det vara nog. Så det blir nog inte mannagrynsgröt varje dag resten av vårt liv nu.

Jonas är en sötlök, han kallar mina favoritgodisar för romerska regnbågar. Sötlök.
185978-21



Jag har kommit på en annan grej som jag alltid har tänkt på.
När man hänger  knäveck ( nej vad sjukt, stavas det så? knäväck haha) så får man ju tillslut blod i huvudet. Får smådjuren som typ myggor och fladdermös också blod i huvudet. Isåfall måste det ju vara jätte jobbigt.



Sunkdag

Tänk själv.




185978-20

Led dig själv.

Det finns ju otroligt många olika människor.
Det finns såna som är långsura och såna som aldrig är sura.
Sen fnns det dom som är stressade och såna som är harmoniska.
Ja ni fattar, det finns ju sjukt många olika. Nästan så många olika kategorier att det räcker
åt varje person i världen, ja typ iallafall.
Men ändå slår det mig att många är precis likadana, dom gör samma saker, ser likadana ut och tycker
likadant. Men ändå märkligare är ju att dom vill att det ska vara så. Att dom liksom strävar efter det.
Att det blivit någotslags ideal. Att vara likadana.

I min familj som består i närmaste kärnan av 13 personer, finns det verkligen 13 olika kategorier av
människor. Alla är helt sjukt olika men vi tillhör samma genre, den sjuka genren.
Men ändå, jag tillhör hellre en sjuk genre och är unik än att stå där och följa den vägen som så många andra går på. Istället för att följa ledaren, bli din egen ledare.


Minnen av dig

Ute snöar det, fortfarande. Under snön på balkongen ligger utemöblerna.
Du vet bordet och stolarna, stolen vi satte sönder du och jag,
Vilken sjukt underbar sommar vi hade.
Minns du promenaden mitt i stan sen natt/ tidig morgon som slutade på tågtaket i lekparken.
Jag låg i ditt knä och du berättade om när du var gangster.
Det luktade blöt asfalt, gräs och du. Du hade en vit tröja.

Minns du balkongen i sovrummet. Där vi låg och bara njöt av varandra.
Du drog fingrarna i mitt hår och jag hade en jeanskjol.
Kommer du ihåg när jag tänt ljus i hela lägenheten och du rövade bort mig i din mammas bil.
Du fick springa upp och släcka alla ljus.
När vi for långt långt bort bara för att åka hem igen.

Jag visade dig skogen och vi gick vilse. Du tog mig till vattnet och vi gungade och lyssnade på Ferry.
Minns du när du visade mig masten, som jag inte trodde att det fanns någon väg till, du körde sicksack för att inte köra på grodorna jag var så rädd för. Vi stod och tittade på masten och lyssnade på reagge.

Kommer du ihåg de sena kvällarna efter du jobbat när vi satt på balkonen i flera timmar.
Läste ÖA när den kom och du var tvungen att gå. Jag ville det aldrig.
Jag höll dig kvar och tillslut när du gått satt jag kvar och tittade efter dig. Lägenheten luktade du.

Du frågade och jag berättade allt. Förvirrad var jag och knappast nykter. Men du lyssnade och förstod.

Minns du när jag ringde dig enbart för att berätta att jag slängt ut en ljuslykta genom fönstret, det var inte bara därför jag ringde.

Minns du kollektivhelgen. Det kändes så förutbestämt. Du fick en sked.
 "Allt känns så rätt" sa du. Jag höll med. Smala susie, och de andra gick när det var slut.
Inte du, du stannade. För alltid.

Minns du igår,  vi drack te och åt korvpizzor. Vi frös och jag hade tänt ljus. Du sjöng, kanske inte den bästa låten men iallafall. Man ligger alltid så skönt. Vi ville inte kliva upp. Du eller jag?

Jag har så sjukt många underbara minnen med dig.
Från första dagen till alldeles nyss när du gick.
Jag älskar dig.
Kärlek.











En rättelse.

Ni som läst tidigare kommentar på förra inlägget kanske nu tror att det är en rättelse av min egen text eller någon slags fortsättning på historien.
Men det ska då berättas för er att jag tänker då rakt inte rätta mig själv utan det är själva komentaren som kommer att rättas här.

Personen i fråga hade tydligen något emot mitt sätt att så charmigt hoppa emellan två berättelser och
invände att det (hör och häpna) påminde om någon slags dokusåpa.

Då vill jag säga följande.
Detta är min blogg. Lägg märke till 3:e ordet. MIN. M som i min.
Jag kan faktiskt välja att skriva precis som jag vill, vill jag avsluta en historia på liknande sätt
så gör jag det. Vill jag avsluta en mening mitt i ett ord så gör jag det...
Vill jag inte skriva på 19 dagar så gör jag inte det.
Det är det bästa.

Vill även tilläga att just nu är det 14,3 grader i vår lägenhet.
Vill även säga att jag skul


Kronisk kallsup

Jag, Sara M Forsberg har gått och blivit förkyld. Eller, förkyld kan man inte kalla det.
Så jag har valt att kalla det för kronisk kallsup för det är precis så det känns. Hela tiden.
Det blir heller inte bättre när själva lägenhetstemperaturen ligger på ca: 15grader.

Jag ska nu berätta en historia, den är sann . För det är naturligtvis jag som upplevt den.
En dag i mitt arbetslösa liv skulle jag åka en tur med den mycket gröna (och fina) bilen.
Jag skulle passa en tid ( även fast jag är arbetslös) och hann därför inte äta lunch som var planerat.
Istället stannade jag den gröna (och mycket fina) bilen utanför Statoil och gick in för att köpa korv med bröd. Men då stannade jag upp i kön och tänkte "det är inte mycket mat med korv med bröd." Så jag köpte mig en mosbricka istället. (Det är mycket mera mat.) Betalade och satte mig i bilen för att äta.

Då började mitt första problem, jag hade bara fått en gaffel. Ni vet en sån där som är taggig på ena sidan och inte taggig på andra. Ja iallafall så ligger det nu till som så att jag är vänsterhänt och äter således med min vänsterhand och nu visade det sig att det var helt omöjligt att skära av den lilla korven i bitar.
Det ska nog också läggas till att jag är lite rädd för korvar. Jag måste skära dem i jätte små bitar annars tycker jag att dom är läskiga. Den ideén gick åt skogen när det inte ens gick att skära korven i lagom stora bitar. Jag blev förbannad för att världen är designad för enbart högerhänta människor, svor lite och slängde ner korven och mosen på golvet i bilen. Vred om nyckeln i bilen och vad händer då?

INGENTING händer då. Dagens andra problem, bilen startar inte ens. Jag hatar den gröna (men fina bilen) just då. Världens är tydligen inte gjord för mig.

Kommer nu osökt att tänka på en annan historia om den gröna och vackra bilen.
Läget ligger som följer.
Bilen är ju hypad, den är ju super fresh och har ju centrallås. Tyvärr så funkar inte det låset som det borde göra. Man kan låsa upp på förarsidan men då låser sig bara den dörren upp. Så vill du, kan du gå runt och låsa upp på passagerarsidan. Då först öppnar sig alla dörrar, dock inte högrabakdörren.
Är det för kallt ute, startar bilen bara om den känner för det. Är det jättekallt ute kan det hända att vissa av bildörrarna inte går att stänga. Har man då låst upp bilen på passagerarsidan för att lägga in sin, låt oss säga väska, så går då inte den dörren att stänga. När du sen har satt dig bakom ratten och är redo för att köra iväg så upptäcker du att förardörren inte heller går att stänga.
Då sitter du där, med två FETA problem. Du måste dels luta dig över till andra sidan för att hålla i dörren och sen måste du också hålla i dörren på din egen sida. Sen ska du också samtidigt med tredje armen du äger kunna köra, ratta, växla och även göra andra saker som kan vara viktiga när man kör bil.

Iallafall så hade både jag och Jonas jobbat på Harrys, melodifestivalhelgen. Klockan var kvart över 5 på morgonen och vi såg enbart framemot att få sussa sött. Det ska även skrivas att det var sjukt jävla kallt.
Så upptäcker vi att varken min eller Jonas dörr går att stänga.
Vi får åka till Gullänget och snurra där i 100 år för att bilen ska bli tillräckligt varm för att dörrarna ska gå att stänga igen. Jag ÄLSKAR den gröna bilen.

Nu måste jag faktiskt städa bort våran lunch. Jag är ju lite hemmafru ändå.
Tack och adjö.


Föresten, är det någon som vill köpa en bil?


Varför, varför fyllde jag i en sån här lista?

Önskar du att du bodde någon annanstans?
Lyckan sitter nog inte vars du bor. Utan VEM du bor med.
Tycker andra att du är attraktiv?
Bäst för dom det!
Dricker du alkohol?
Inte till makaroner, det smakar inte bra. Annars...ja.
Använder du droger?
Jag behöver inte. Skulle bli sjukt om jag gjorde.
Röker du?
Jag tränar faktiskt.
Vilket schampo använder du?
TIGI´s bed head. LOVE
Vilken parfym använder du?
Narcio Rodreiguez, Issie myaike
Vilka skor använder du?
Alla skor, jag älskar skor.
Vad är du rädd för?
Måsar, spindlar. saker/folk man inte kan se ögonen på.
Gillar du att tvätta?
Njae, det är väl ok. Skönt när det är klart.
Gillar du berg & dalbana?
Skräckblandad förtjusning.


Senaste...

filmen du köpte:
Oj, vet inte om jag någonsin köpt en film.
låten du lyssnade på:
Vår låt.
låten du hade på hjärnan:
holly dolly
låten du laddade ner:
Det är ju Jonas som laddar ner.
personen du ringde:
Jonas
personen som ringde dig:
Jonas
tv-program du tittade på:
Det är någon dåligt program på MTV, men jag kan inte se vad det är.
personen du tänkte på:
Åh, tänker alltid på Jonas.
du läste:
Det jag själv skrivit
gången du badade i ett badkar:
På julafton. I nässjö
gången du badade i havet:
Åh, badaaa!!! Sommar. Är det sommar snart?
teaterföreställningen du besökte:
Det måste ha varit Titti och Fiffi.


Har du någonsin...

gråtit över en pojke:
Ja.
gråtit över en flicka:
Ja.
ljugit för någon:
Ja, tyvärr.
varit i slagsmål:
Lite bara.
blivit arresterad:
Nej, det tror jag väl ändå inte.

Antal...

personer från grundskolan du har kontakt med:
Ja, en massa människor.
skivor du äger:
Några stycken.
gånger ditt namn har varit i tidningen:
1000 gånger. Jag är fett känd.
ärr du har på kroppen:
4 kanske
hårstrån du har på kroppen:
Ja, man tappar väl 100/dag. Mer än det iallafall.
Anser du själv att du är snygg?
Jag är ju söt som en lök.
Har någon varit otrogen mot dig?
Man kan ju inte säkert veta. Men man får väl hoppas att det inte är så.
Vad har du gjort idag?
Vaknat, ätiti, skrivit.
Vad gjorde du igår kväll?
Såg på en sorglig film.
Vad vill du helst ha nu?
Puss
När blev du fotograferad senast?
Vet inte, jäkla paparazzi´s utanför. Hela tiden kanske
Vad har du för puder?
Solpuder, vanligt löst puder.
Har du använt någon hårprodukt?
idag? räknas sjal?
Saknar du någon nu?
Ja, Sofie...Kom hem

Vilken är din favoritfärg?
Grön, som bilen
Har du blivit hotad via telefon?
Nej, men många märkliga människor ringer mig.
Har du någon förebild?
Mig själv. Försöker iallafall.
Vill du ha barn?
Ja 1000 stycken.
Brukar folk säga att du ser äldre ut än du är?
ja de brukar hända
Har du rakat dina ben någon gång?
Ja !
Vilka språk kan du prata?
jag kan bra sverige!
Hur många hål har du i öronen?
2 st eller 4.


Bara jag litegrand...

Photo0627
Jag är ju så söt. Jonas du vet vad det betyder ;)

Photo0632

Leva, träna (äta?)


Aaaaaa, allt jag skrivit försvann. Oj så fruktansvärt jätte irreterande. Jag dör nästan.  (SATAN)
Då börjar jag väl om då.

Jora, då har jag varit arbetslös, mellan två jobb, arbetssökande, ofrivillg semester, ja kalla det vad ni vill,
i snart 9 veckor. Det går faktiskt rätt bra. Det gör det.

Iallafall så var helgen på Harrys som ett skämt. Men jag har kommit underfund med att jag kan klara mig utan både att gå på toaletten och utan mat i ca: 35 timmar. Och det, UTAN att bli vare sig trött, okoncentrerad eller särskilt otrevlig. Det är ju perfekt. Det är någonting att skryta med för eventuella arbetsgivare. Tänk vad flott (danskens ord) att ha en anställd som kan jobba en himla massa timmar utan att kissa eller äta. Finemang.

Igår var jag och gjorde av med pengar på nödvändiga saker. Jag var och fixade till mina lösnaglar.
Det är faktiskt JÄTTE viktigt med snygga händer och naglar. Det finns faktiskt människor som är tex, blyga eller har jätte nackont så att de inte kan titta upp, som tittar på dina händer hela tiden. Då är det viktigt att de är snygga. Dessutom så sa nagelfröken att en snygg tjej som jag bara MÅSTE ha snygga naglar!
Så det så...

Ja då var det träning idag igen. Nämn en dag utan träning! Jag börjar bli nämnvärt less på att träna nu och jag bara längtar tills tävlingen har varit så att det tar slut snart. Ja gott folk. Sara Forsberg är en cheerleader, en riktig cheerleader som har på sig veckade kjolar och sjunger ramsor och kastas högt upp  luften. Nej, det är inte ett dugg sant. Men jag är cheerleader. Det är sant.
Vi ska då tävla i någonting som heter cheerdans. Och NEJ alla, vi står inte i trappor i en arena och tävlar med andra hockeylagscheerleaders. Vi dansar. Iallafall så är tanken den att vi ska ha tränat 6 gånger i veckan. 3 cheerträningar och 3 styrka/kondition. Vi började i september vi har alltså hittills tränat 144 gånger. Tävlingen är i april och nästa vecka utökar vi träningen med en dag till. Alltså 7 gånger i veckan. Det innebär att det minst är 56 pass kvar. Behöver jag nämna någe mer.Tur att Emmet är där så att man har en vettig människa att prata med.

Nästa vecka blir Jonas också arbetslös. Det blir kingen. Då kan han vara en hemmaman och jag en hemmafru. Det börjar gå bättre för mig på hemmafru fronten. Igår hade jag iallafall planerat och köpt mat tills han kom hem. Det var ju tänkt att jag skulle ha hunnit göra klart maten också men tyvärr var han hemma redan när jag kom hem med inköpen. TYPISKT.

Igår såg jag på världens sorgligaste film. En sån där då man inser att man inte har någon rätt i hela världen att klaga på sitt liv. Då insåg jag att jag är sjukt glad att jag har världens bästa sambo.
Ja, bosse och Iris är ju också bra men inte lika bra som han utan päls.
Jonas du är världens bästa människa. När man har dig har man inget att klaga på i livet.
Du betyder allt för mig. Ti amo ad infinitum...
185978-7
Världens bästa människa i världens bästa koja.

Adjöken adjö  (vad kommer därimellan)


Konstig dag

Idag är en konstig dag. En sån där dag som man trodde skulle gå snabbt men som senare visade sig vara världens segaste och tråkigaste dag. Man bara står och stampar och vill att hela dagen ska ta slut.
En sån dag har jag idag, känner mig riktigt less och kinkig.
Ni vet som när man var liten, och var på stan med mamma. Allt man ville var att åka hem igen men mamma skulle vara på stan heeela dagen. Allt var varmt, jobbigt och det kliade överallt.
Man ville bara gråta och skrika och stampa med fötterna.
185978-6
Någon smart människa kom på att melodifestivalen skulle vara i helgen också.
Som om det inte var nog med eländigheter i världen och som om inte DET var nog så blev jag
brutalt lurad till att jobba på Harrys också. Jag ville inte alls jobba men det var ingen annan som ville heller. Såklart. Och till råga på allt, så måste jag kanske jobba tillsammans med vår käre 50 årige revisor dansken. Helt galet.

Iallafall, hela min familj tycks ha blivit beroende av min blogg och verkar tro att det är någon slags
lycklig och trevlig och framförallt förskönande krönika om mitt liv. Dom har FEL.
"Har du skrivit idag?" - kan en medlem i  familjen Forsberg fråga. "Det stod att du skulle skriva idag".
Tillochmed Jonas har blivit beroende av bloggen. Det är sjukt. Varför är det så himla roligt egentligen att läsa om en människa (som inte gör NÅGONTING)s liv?
Måste vara för att jag är så otroligt underhållande liv.

Min dag ser ut som följer:

1- Klockan 16.30- Gå ner på Harrys. Kommer att skutta av lycka för det ska bli SÅ kul att jobba.
Det tycks iallafall alla andra tro. Det är inte roligare att jobba bara för att man är arbetslös resterande tid.

2- Klockan17.00 -  Börja jobba.

3-Klockan 21.00 -  Första anhalten på kvällen. Svensson kommer in som entre´värd. Nu kan jag sluta
roa mig med att titta på medan Jonas och de andra i baren, som har massor med saker och göra medan allt jag kan göra är att antingen titta på vatten som är svart eller på en toalettdörr för handikappade. Kanske prata med äckliga fulla män med.

4-Klockan 22.00-  Andra anhalten, Terese kommer in och håller mig sällskap resterande tid av kvällen.

5-Klockan 02.00-  Man inser att vi skulle egentligen ha stängt nu om det inte vore för melodifestivalen.

6-Klockan 03.00-  Vi stänger för kvällen. Alla kommer vara sega på att gå ut.

7-Klockan 04.00-  Har man tur har alla äntligen gått ut och man kan kanske börja städa.

8-Klockan 05.00- Sitter förhoppningsvis och äter vid det här laget. Kanske är vi hemma vid 06.30. Hoppas.

Usch så less jag är idag. Trist. Ni vet man försöker vara positiv men hela tiden sitter det någon i hjärnan och psykar en. Inte konstigt man blir på dåligt humör.

Adjö!


Heltidsjobb

"Att vara arbetslös är ett heltidsjobb" - Sa farbrorn på arbetsförmedlingen.
Jaha sa ja och såg genast framemot några veckors slappande och ledig tid.
Tänk vad mycket saker jag kan göra nu, åka och hälsa på folk, städa alla skåpar som snart sprängs av alla saker som ligger där och riktigt ta hand om mig själv.
Men framförallt hade jag tänkt att jag skulle bli världens bästa hemmafru, en sån som alltid har maten färdig när själva mannen i huset kommer hem. En sån som städar varje dag och bakar små kakor och bullar som man kan ha i frysen som är full med plats för den är redan avfrostad.
En sån hemmafru tänkte jag bli, med rutigt förkläde, kjol, uppsatt hår och framför allt inneskor.
Jag har nämligen sett på TV att dom har det, hemmafruarna alltså.
Men ack så fel jag hade. Ja iochförsig så hade farbror arbetsförmedling helt fel, att vara arbetslös är inte alls ett heltidsjobb. Man får iallafall inte betalt som om det skulle vara det. 

Sen det här med att man skulle klättra på väggarna, att man skulle vara så less på att vara ledig att man skulle ta vilket jobb som helst. Någon sådan känsla kan jag då rakt inte känna. Jag tycker att det är herrdags att vara arbetslös. Visserligen får man inte ut full lön (fick visserligen mer än jag trodde) men jag får ju himla bra betalt med tanke på att jag inte gör någonting alls.  

Men då var det ju själva hemmafru-planen. Den gick käpprätt ner i diket.
Mina första lediga (arbetslösa) dagar gav jag mig friheten att sova ut och bara känna av ledigheten.
"Hemmafrujobbet kan jag ta i slutet av veckan" - tänkte jag.
Men slutet av veckan sovdes bort och Jonas konstaterade att jag var väldigt bra på att vara arbetslös.
"Nästa vecka, då. Ja DÅ börjar mitt liv som hemmafru." Jag planerade matlistor, matinköp. Vad som behövde städas och vilken tid på mornarna jag skulle behöva kliva upp för att ha färskt bröd färdigt.
Ville ju helst hinna med en promenad innan frukost också.
Men någon innom mig hindrade mig från att orka kliva upp på morgonen.
Vid 12-13 tiden drar jag mig ur sängen, fortfarande med täcket runt om mig såklart. Sätter mig i soffan, zappar lite på TV:n konstaterar att jag skulle behöva städa lite. Slumrar till, vaknar av att mamma ringer och säger "visst är det tråkigt att vara arbetslös? Du MÅSTE skaffa ett jobb".
Mm, säger jag och lägger på. Tråkigt, arbetslös? Näe någon sådan känsla har fortfarande inte intagit mitt sinne.

Nu har jag varit mellan två jobb (det låter bättre) i snart 7 veckor. Hemmafru-jobbet ligger fortfarande i diket och skräpar. Jag har fortfarande inte på mig något rutigt förkläde heller inte någon kjol. Defenitivt inga inneskor (vad tänkte jag egentligen? Jag gillar ju inte ens att ha på mig sockar, strumpor ELLER håsor).
Varför i hela fridens dagar skulle jag då vilja ha på mig ett par inneskor, som jag dessutom inte ens äger.
Näe, jag trivs nog bäst i mina sköna, bekväma byxor, barfota och alldeles underbar ändå.

Näe nu ska jag nog städa, eller kanske sova. Får se vad som känns bäst.
Och till dig Jonas, jag SKA bli en bra hemmafru,den dagen jag har lärt mig att använda inneskor. 
Dessutom passar jag inte i varken förkläde eller kjol.
Du kan väl vara min hemmaman istället?
Du lagar mycket godare mat än jag, fastän du tycker om lök bisarrt mycket. Puss på dig.

Photo0598
Tack för idag, från mig, världens bästa arbetslös.
Imorgon ska jag förklara vilket elände det är att vara vänsterhänt,

By the way. Färdigt sovrum...
Photo0626

TJINGELING


Nästan färdigt

Efter 100 kg slipdamm och tapetslamsor i tusental är alltså tapeterna äntligen på plats!
Det vart helt underbart super bra. Vill aldrig lämna sovrummet nu förtiden, vilket är ett rätt bra betyg eftersom man nästan ville kräkas varje gång man gick in där förut. Gult må vara en vacker färg på många olika saker (tex, solen) men i ett sovrum vill man bara inte ha gult. Då är gult verkligen fult.

Innan hela tapetäventyret började så var jag jätte exalterad över att vi skulle vara tvingade att
sova på golvet. Jag hade tillochmed byggt oss en koja med tak ock allt.
Alla kuddar och filtar i hela lägenheten var involverade i kojhistorien också.
Det var verkligen jätte mysigt och intimt (kojan var kanske 70cm bred) i kanske 15minuter.
Sen var det ett evigt klagande (av mig såklart, jonas verkar kunna somna varsomhelst) på rygg, nack och huvudont. Så nu kan jag verkligen inte annat än se fram emot en hel natts sömn i en riktig och framförallt relativt ny säng. Har hört på omvägar att min föredetta säng var (hör och häpna) brorsans kompis föräldrars säng. Den har förmodligen gått från kompis föräldrar till kompis till bror och nu till mig.
Jag vill INTE ha den längre. Bosse verkar rätt nöjd över att äventyret är klart också, han har legat livrädd i öppna spisen bakom några ljus. Där har han tryckt i två dagar och är numera inte orange till färgen utan har övergått till en mera skitig ljusgrå nyans. Härligt! (Bosse är by the way katten i hushållet)

Any way, imorgon fortsätter piffandet i sovrummet, det blir nya ljus, elementskydd och andra trevliga saker.
Först väntar ett fruktat besök hos tandläkaren. VILL INTE, ska sanningen fram är jag nog kanske, om jag måste säga det, liiiite rädd för det eländet. Men vad ska man göra, jag har ju fått ett alldeles personligt SMS av min tandläkare (hoppas att hon knotat ihop det själv utan T9 funktion och inte alls att det är någon dator som skickat det) så då måste jag ju bara gå. Kan inte direkt skicka tillbaka till fröken tandhygienist och skriva: "Hej tjena tandläkar´n, jag vill inte, så nu lämnar jag återbud. Tjing. "

Näe bäst att masa sig upp i ottan (09:50) och betala en himla massa för att gapa och skölja.

Tack för idag. God natt.


Roomservice

Nu är det tapetsering på G. Super spännande.
Vad som inte är så spännande är allt för arbete som måste göras.
Typ slita bort tapeter och spackla och det värsta, tömma garderoben på alla kläder för att kunna flytta
ut den super tunga garderoben ut ur rummet. Vi har en del kläder, Jag och Jonas. Helt sjukt nästan.
Vi ska även byta ut den helt värdelösa sängen som är orsaken till mina ryggproblem sen två år tillbaka.
Det ska verkligen bli spännande och inatt måste vi sova i vardagsrummet. JÄTTE spännande!!!

Vilken underbar dag det är idag! Världens finaste väder, tapetsering och eventuellt mys ikväll.
Kan man vara annat än lycklig! Har även hittat världens godaste äpplen. Helt sjukt goda.
Dom gör en verkligen lycklig.


Ok, på riktigt nu.

Då ska vi se vad jag kan åstakomma med några ord, mitt liv och en blogg.

Jag sitter just nu och väntar, jag är en jäkligt bra väntare. Jag delar upp själva väntetiden (för det måste finnas en bestämd väntetid) i halvtimmar. Sen försöker jag sysselsätta mig varje halvtimme.
Typ sitta framför TV;n och se någon konstig "rolig" amerikansk serie. Dom är ju oftast en halvtimme.
Vips så var en halvtimme borta. Har man tur och sitter och väntar på förmiddagen eller tidig eftermiddag så går det ju hur många serier som helst och tittar du på typ 4 stycken så har ju 2 timmar gått jätte fort.

Men då är ju det värsta om det inte finns någon bestämd väntetid. Då kan man ju se på TV hela jävla dagen och vänta och vänta. Det är jobbigt.

Jag tror att jag bara ska vänta i 3 minuter till nu så det är bäst jag avslutar för idag.

Sara1

Sara1

Första inlägget

Välkommen till min nya blogg!

Mitt namn är iallafall Sara Forsberg.
Dom säger att jag pratar mycket och ofta så då gör jag väl det.
Blogg, bloggare. bloggast. Så blir det nog.

Välkommen ska ni vara iallafall, till världens bästaste blogg.
Nämligen min, Jag skriver nämligen alltid bara jätte smarta och intressanta saker.