Socker, sockermonster och trettioårsdag

Utan socker går jag sönder. Jag vill ha socker!!!
"Du är väl inte gjord av socker heller" kan man ju säga till någon som inte vill gå ut när det regnar.
Men nu är det så här att jag börjar misstänka att jag faktiskt är gjord av socker. Jag behöver iallafall socker för att kunna fungera som en normal människa. Jag kan inte koncentrera mig utan socker, jag gråter utan socker och framförallt så är jag inte Sara utan socker.
Som ni kanske förstår är det inte vanliga Sara som skriver utan det är missbrukarSara som skriver.
Hon som lite då och då tar över och försöker bestämma över den vanliga Sara.
Det är den Sara som gråter när hon inte får smaka på Jonas trocadero.

Jag har skapat ett monster av mig själv. Ett galet sockermonster som endast söker det söta i livet.
Snart får jag dubbelpersonlighet och måste slåss med mig själv för att kunna göra mig själv hörd.
Socker, äpple, socker äpple. Så kommer det låta. Vi får väl se vem som vinner.
Tyvärr så stack min mamma hål på min dröm om att få äta socker (iallafall glass) till sommaren.
"Det tar sju år innan kroppen är fri från socker" SJU år??? Sju jävla år?
Jag tänker INTE vara UTAN socker i SJU år!!! Då är jag ju nästan TRETTIO ÅR!
Undra om jag får äta tårta på min egen trettioårsdag?!

Näe, jag blir förbannad...

Imorgon åker jag vidare på nya äventyr. Ny dag, nya kunder som ska besökas.
Det bästa med imorgon är att det är torsdag och torsdag betyder att superunderbara Jonas kommer hem.
WHOHO. Tillochmed Bosse och Iris har saknat honom, eller alltså inte tillochmed på det sättet utan tillochmed på det sättet att man inte riktigt tror att katter kan sakna någon eller att det iallafall inte märks.
Pust, vilket fall så är dom bra märkliga båda två, fast det är ju jag med. Kanske är mitt fel.

image30

Ja jag saknar dig så mycket att ibland går jag sönder lite, kom hem och skrapa
ihop bitarna eller bli bara en del utav mig!

Ord till DIG

Fest, sked, jobba, ses, efterfest, följa, film, trötta, morgon, sova, skeda, vakna, fika, jobba, fest, balkong, bakis, full, ses, efterfest, film, trötta, morgon, sova, skeda, vakna, fotboll, middag, hamburgare, film, smalasusie, ensamma, pussas, stanna, måste hem, prata, gå, berätta, lyssna, ligga, tåg, kallt, sola, strand, bil, grön, varm, du, lukta, underbar, balkong, sitta, alltid, sommarvärme, ligga, balkong, täcke, kuddar, högt, rädd, lugna, flytta, trivas, alltid, stanna, jatack, bobbo, iri, hår, höst, löv, vackra, du, underbar, snö, knaster, promenad, sopsäck, åka, raka, skratta, tatuera, kittla, skratta, äta, mage, kramp, ont, gråta, trösta, underbar, arbetslös, jag, chilla, arbeta, du, hemmafru, jobbintervju, nervös, besviken, vänta, lunch, jobb, glad, hemma, kramas, pengar, skratta, balkong, champagne, ljus, filtar, tal, sötlök, golv, öppenspis, trötta, sova, borta, hemma, borta, hemma, sakna, längta,
 du, jag, älska, alltid.

Kommer du ihåg?


Halka, fucking skavsår och saknad efter en sötlök.

"Jag hämtar upp dig klockan sju imorgonbitti" sa hon, Anki, min nya chef alltså.
Det betydde att jag som vanligtvis tar ca: 1 timme på mig bara att inse att det är morgon och måste fundera ut den enklaste vägen ut ur sängen, måste kliva upp TIDIGT. Det är jag inte så bra på.
Men jag lyckades och 10 i sju tog jag på mig kavajen (som jag måste ha) och samtidigt ringde Anki:
"Jag sitter fast i en hal backe och kommer inte upp, jag blir sen"
Det betyder att jag har kunnat sova längre, tagit längre tid på mig och ätit en himlarna massa frukost.
Men istället sitter jag och kan bara vänta.

Var ju även tvungen att omklacka alla mina "vuxen"skor som jag tydligen ägde.
Så de enda skorna jag har att ha på mig är de splitternya skorna jag köpte förra veckan.
Invigningen i de skorna var på matchen i arenan. Där konstaterade jag att dom var de enda sköna högklackade skorna jag ägt. På vägen hem hade jag lite ont bara.
Dagen efter skulle det hälsas på kunder och liknande och eftersom skorna fortfarande inte var klara så krängde jag på mig samma skor. Det gjorde bara lite mera ont då.
Igår eftermiddag när jag kom hem hade jag en blåsa och kunde inte ens ha på mig några av mina vanliga sköna skor.
Undra om ni redan listat ut vilka skor stackars Sara sitter i just nu.
Jag har TVÅ sakvsårsplåster på varandra, tjocka sockar och försöker gå utan att det ska göra ont. Men det ser mest ut som om jag har någon allvarlig sjukdom.

Igår kom den äntligen, bilen. Den är så bra. Inte lika grön som den andra bilen (vilket inte gjorde så mycket)
utan den är silver, därför är den döpt till S.S.S.S vilket står för SuperSnällaSilverSara.
Jag fick även hämta ut min nya jobbtelefon. Det var spännande.

Nu väntar jag bara på min sista ersättning från A-kassan. Jo jag tackar jag.
Sen ska jag äntligen, äntligen få en riktigt lön för första gången det här året.
Thank you GOD. Som jag ska shoppa.

När jag tittar ut ser jag just att Mr Sol är på väg upp och det gör mig lite förbannad att jag var uppe före själva solen.
Mest av allt just nu saknar jag dig Jonas (som är på kurs i Stockholm). Det är så sjukt tomt utan dig.
Det som är tragiskt är väl att han bara hinner vara hemma i typ 3 dagar innan jag åker till Tallin på konference och blir borta i 5 dagar jag med.

Jonas kom hem!!!!!!
image28


Sol, nyaskor och aprikosmuffins

Idag är jag uppe i ottan, iallafall ottan för mig.
Klockan är 07.50. Känns bra tidigt för mig.
I helgen är det äntligen tävling. Önskar att det var SM men först ska vi passera DM i Piteå.
Ikväll åker vi, det känns faktiskt lite spännande. Åker snart å friserar mig inför tävlingen.
Vilket underbart väder det är ute. Jag bara älskar när solen är uppe!
Hoppas det håller i sig hela dagen för då ska jag slappa på balkongen när jag kommer hem igen.

Iallafall så kommer jag (som jag tidigare skrivit) sitta i logen på hockeyn, ska bli super roligt att se matchen utan att måste dansa varje gång det kommer musik. Vad sjukt om jag skulle göra det ändå...I logen alltså.
På måndag åker jag iväg också. Känns väldigt spännande. Det var så spännande att jag var tvungen att gå på stan igår och köpa mig nya skor.

Idag är ju faktiskt mina sista arbetslösa dag också. Känns surt att jag ska spendera den i en bil på väg upp till Piteå och inte att glömma att alla andra i bilen kommer sitta och snaska på diversa olika saker som jag INTE tänker skriva upp. Kan bara konstatera att jag inte får äta något av det.
Tur att jag bakat frukost muffins som jag kan äta. Synd att jag bakade in aprikoser som jag inte tycker om.

Nu måste jag raska på om jag ska hinna.
Tack och adjö

Socker, firmabil och balkonglunch

Nu har det snart gått 1 vecka av mitt liv utan socker. Jag har dessvärre drömt varje natt att jag smaskar i mig diverse olika choklader och kakor. Dessutom har jag gråtit två gånger när Jonas har påmint mig om att jag ALDRIG mera får äta socker. Förlåt Jonas att jag ibland bryter ihop.
Jag har även upptäckt att människor i ens omgivning inte riktigt accepterar att man slutar äta socker om man inte är överviktig. Så folk har fått för sig att jag försöker gå ner i vikt vilket inte riktigt stämmer överens mer verkligheten.

Uppdatering på jobbfronten: Jag börjar jobba nästa måndag. Då reser jag norrland runt och hälsar på mina blivande kunder. På söndagen hämtas min nya firmabil. Svettigt som tusan...
På söndag ska jag också för första gången inte dansa på hockeyn utan istället sitta i logen och titta. Det ska bli väldigt trevligt.

Imorgon ska jag inte äta ett ägg till frukost utan imorgon ska jag äta kokosyougurt med dinkelmüsli.
Det kommer att bli helt galet gott. Är less på ägg nu och irreterad för att det är socker i kaviar.
Igår skedde även ett mirakel!
Jonas fick mig att äta en bit broccoli, han är mitt vittne han såg allt.

Just nu är jag less på snön. Fasten jag vet att det är likadant varje år så förtränger jag att snön alltid kommer tillbaka hur mycket man än hoppas och tror att det är vår. Förra veckan så åt jag lunch på balkongen, hur underbart som helst. Men just nu är det så mycket snö att man knappt kommer ut på balkongen. TYPISKT.

Uppsägning, champagne och innepicknick

Igår var jag och provjobbade på mitt nya jobb Elektrolux Home.
Det var spännande. Jag behövde varken ha en blå eller en orange tröja utan en svart.
Tyvärr var jag tvungen att säga upp mig efter lunch!
Traskade hemåt, hem till Jonas som var hemma.

Han blev nog lite förvånad när jag kom hem. Det var ju inte så konstigt, jag skulle ju ha jobbat hela dagen.
Men det behövdes inte för jag har ju fått svar på min andra jobbansökan.
Som jag fick. Helt galet. Så numera titulerar jag mig som chef. Stekigt.

Försökte ju även fira mitt nya jobb och min nya titel men jag var fast nere i garderoben på Harrys.
Men då är det tur att världens bästaste pojkvän befinner sig i min tillvaro.
När jag kom hem i natt så hade han tänt massa ljus på balkongen och packade in mig i filtar.
Sen drack vi champagne. Super mysigt.

Så på måndag börjar jag mitt nya jobb, mitt nya liv skulle man kunna säga.
Å snöar ute gör det också, önskade verkligen att det skulle vara fint väder idag för då skulle vi ha picknick med folket på le harr. Men vi få fika inne istället.

Nu måste jag snart gå och väcka sötlöken, han är bakis så det ska bli roligt.


Lyckligare än vad jag är på den bilden kommer nog ingen att vara

Hej, jag heter Sara och jag är sockerist. (Hej, Sara)

"Äter du ofta godis och sånt"  frågade näringsterapeuten mig.
Vad skulle jag svara, jag började kallsvettas och insåg att sanningen skulle göra mig tvingad att bryta med något av det käraste jag har. Choklad. Tankarna forsade igenom min lilla hjärna och jag tampades med både ängeln på vänster axel och djävulen på höger. Ska jag kanske svara att jag kanske äter godis en gång i veckan.
"Man skulle kunna säga att jag äter godis kanske några gånger om dagen." Slank det ur mig.
"Har du gjort det länge?" fortsatte fröken näring. Nu hade jag ändå chansen att släta ut det hela. Svara att jag bara gjort det i en vecka, eller kanske en månad. Men till min förvåning så svarar jag:
"Så länge jag har kunnat tugga"
I och med den meningen så försvann chokladen ut ur mitt liv. Chokladen och allt annat som innehåller socker.
Vilket har visat sig vara helt galet mycket saker. Sen var det naturligtvis inte bara socker jag ska sluta äta utan även min andra matbästis (choklad räknas som mat) pasta. Min älskade pasta.
Men tre dagar har gått och jag har varit nästan helt sockerfri (åt ketchup idag). Men konsumtionen av frukt och nötter har ökat avsevärt.

Min arbetslösa karriär verkar även lida mot sitt slut, väntar fortfarande svar från min intervju från i går.
Nej, jag har inte fått svar än. Det känns lite sorgligt liksom, som att en era, en vacker tidsperiod är på väg att ta slut. Jag vet inte om jag är riktigt färdig med att vara arbetslös, vilket jag heller aldrig kommer att bli eftersom jag inte kan få tummen ur arslet och ta tag i saker. Men  man lär sig väl till nästa gång.

Idag har iallafall jag och Jonas varit kreativa, iallafall Jonas. Vi har byggt ihop 2 stycken sängbord. På riktigt. Liksom från grunden. Jag var jätte bra på att bygga. Fast jag har vänsterhänta problem, tex att mäta med en vineklmoj och att skruva muttrar neråt (uppåt går bra).

Det måste även tilläggas att Jonas har slutat snusa för att stödja mig och mitt sockerberoende. Han är världens bästa sötlök. Vad galet allt skulle vara utan honom.
Han hjälpte mig idag också då min förätt till frukost och middag bestod av 6st tabletter och 40 droppar bittra örter.



Här har jag och Jonas bytt kläder. Det var spännande. Fast det var roligare att han hade mina kläder än att jag hade hans. Jag ser mest ut som en hemlös lök.



Nu blir det pistagenötter och vatten, ooh så spännande.

Björna, kaffeman och tandläkarskräck

Vaknade av att jag hade världens sjukaste dröm (som vanligt). Jag var med i ett krig på en båt. Det var sjukt.

Senare på dagen (detta är ingen dröm, utan sker verkligen på riktigt)  tog Jonas med mig ut på en utflykt. Det var det mest spännande jag gjort på länge.
Vi tog ut den gröna faran på en tripp genom Örnsköldsviks skogar och vrår.
Vi åkte till Björna, eller ja genom Björna. Sen avslutade vi vår resa i Långviksmon.
Det var verkligen spännande. Vi gick in på Stegbo möbler....

Där fyndade jag ett par skor, ja inte på Stegbo möbler men inne på Second Hand butiken.
Det var dom absolut sötaste skorna i hela vida världen. Endast 50:- kostade dom också.
Visserligen var det storlek 39 (jag har typ 37) men ändå. "Du måste ju ha tjocksockar också", sa Jonas.
Det stämmer ju faktiskt.
Sen var vi in på Handlar´n en liten söt butik med en liten (rätt tjock) man i kassan.
Det satt en lapp på pastan det var roligt "Glöm inte ketchup och senap, det passar gott till pasta".
Jag skrattade. Han (mannen i kassan alltså) hade spillt kaffe på magen också. Det var roligt.

Idag fick jag ett sånt där käckt SMS av min tandläkare igen. Han välkomnade mig imorgon för att laga en tand.
Jag känner mig verkligen jätte välkommen. Det ska tillochmed blir super roligt.
(OBS, jag är väldigt, kanske även fruktansvärt ironisk). Det ska bli hemskt och väldigt traumatiskt.
Och som om det inte vore nog med saker att vara nervös över, så ska jag på yttligare en jobbintervju på måndag.
Jag kommer att kissa på mig.


Nu ska jag faktiskt spela the sims. Jag och Jonas håller på att bygga upp vårat liv.
JA vi har mycket att göra som arbetslösa...

Adjö


322kronor, kisstant och städfnatt

Att leva på inga pengar kan vara rätt lätt.
Om man är konstant mätt, bor gratis, inte har några intressen och inte är en shopaholic.
Tyvärr är jag inget av ovanstående.
Jag är konstant hungrig, bor iochförsig rätt billigt men gratis, nej och tyvärr har jag ett djupt
missburk i att shoppa. Vilket inte är något tråkigt problem förutom att det kan ju kosta lite ibland.
Men just nu har jag fått ut 322 kronor av akassan på två veckor. Det är ju jätte kul.

Men idag har jag fått ett annat märkligt problem. Akassan säger att jag är anställd på ett bemanningsföretag.
Det låter ju jätte intressant, det visst jag inte ens om. Frågade tant-akassa vars mitt jobb var, så att jag kunde ringa och säga att jag minsann vill ha betalt om jag ska vara anställd men det visste tyvärr inte lilla kissfröken.
Så hittils så får jag leva på 322 kronor ett tag. Det blir spännnande.

Ska även på en jobbintervju imorgon. Det är så typiskt att allt ska komma samtidigt.
Först vill ingen anställa en, sen vill plötsligt alla anställa en. I-landsproblem.

Igår natt fick jag och Jonas städfnatt, vi städade och slängde saker som galningar.
Ja eller Jonas slängde och jag försökte i några tappra försök spara lite grejer men blev övertalad att slänga det mesta. Vilket verkligen behövdes. Vi tömde 3 lådor och ett skåp och fick ihop 3 feta kassar.
Sen idag så fick jag för första gången se Må soptipp. Jag tycker det var väldigt spännande.
Det var ju som värsta organiserade städade staden. Skit coolt.

Den här månanden har jag fått ett omättligt begär av idealmakaroner och korv.
Måste äta minst en portion varannan dag. Sist var det snabbmakaroner men har nu övergått till ideal.
Innan det var det ris, jag åt ris två gånger om dagen.

Nu ska jag gå och äta, idealmakaroner med korv. Det är gott.
Alla killar gillar korv också, det är behändligt.

Men hellre en akassa på Må soptipp än en akassa i telefonen.
Där gör dom ingen nytta.

Au revoir!


Bajs, klädhögar och rustahåsor

Idag var jag barnvakt åt Yrla igen. Är måttligt stolt över att jag lyckats kliva upp INNAN klockan 8 två dagar i rad. Det är en stor bedrift och ett litet steg för mänskligheten.
Tyvärr hade någon opererat in en slags tryckpump i själva rumpan på barnet för hon bajsade sig själv upp i håret TVÅ gånger. Det var som en jätte olycka fast istället för blod var det bajs.
Jag och Jonas agerade ambulanspersonal och klädde av henne bajskläderna i raketfart.
Sen försvann den manlige ambulanskillen och lämnade mig ensam med ett stycke bajsbarn.
Jag lyckades. Kommer att bli kingen på att tvätta bort bajs från och med nu.

Imorgon ska jag och hälsa på mitt ev. blivande jobb. Det ska bli spännande.
Är lite nervös hur deras ljusblåa arbetsskjorta ELLER orangefärgade pike´tröja ska komma överens med mig men det ordnar sig kanske. Jag är inte den blå typen liksom.
Men ibland blir man överraskad. Kunde ju vara värre, som att jag skullle vara Ronald Mcdonald eller nått sånt. Då kan jag börja shoppa igen. När jag får tillbaka full lön alltså. Det kommer att bli kingen.


Jag och Jonas jobbar just nu med att slå ett världsrekord i världens högsta klädhög.
Vi har snart byggt över kanten på garderoben. Var tvungen att köpa 12-pack strumpor på Rusta häromdagen. Tyvärr fanns det bara sockar i storlek 40-45 men visst är knäsockar inne nu?
Man märker när det börjar bli dags för att tvätta. Det är när man blir tvungen att använda alla konstiga och omaka sockar som ingen vill välja när det finns andra att välja bland.
Måste tvätta imorgon annars blir det dåligt i helgen.


Imorgon blir en spännande dag med jobb och tvätt. Vi ska försöka oss på att äta något annat än pasta då också. Lyxa till det på fredagskvällen liksom. Vi får se hur vi lyckas. Idag åt vi iallafall pannaka fast det är ju mer en efterrätt än maträtt. Any way.

Adjö adjö en båt i en sjö